There goes my hero, watch him as he goes. There goes my hero, he's ordinary.

Så sitter man hemma och tråkar.
Lördag.
Konstigt nog är varje lördag annorlunda för mig.

Jag skulle ju skriva i torsdags och fredags,men jag orkade verkligen inte.
Jag orkar inte göra nånting ju.
Helt jag...

Det enda som jag orkar är att lyssna på musik.
Jag lyssnar jämnt på Nirvana och Foo Fighters bara,på sistone.

Men de är väl jättebra,tycker jag <3

_______

Lördag. Som sagt.
Alla är troligen med sina... ekhem... älsklingar.
Och jag sitter själv,och lyssnar på My Hero bara... och blir mer och mer deprimerad av allt omkring.
Ibland vet jag inte helt enkelt vad som händer med mig... det bara händer.
Som alltid... jag kan typ inte kontrollera allt,eller snarare sagt NÅGONTING med mitt hela liv.

Äsch.... det är väl bara att överleva med det.


Learn To Fly <3

 Åhh... vad jag saknar honom.
Han vet väl inte ens var jag är,eller sånt.
Skitsamma.

Det kommer väl en dag då JAG ska irritera alla som är singlar.
Eller kommer dagen aldrig?

Vem vet.
Dagen kanske kommer då jag ska gå på gymnasiet... eller nåt?
Ja,jag hoppas...

Vad kan man skriva mer?
Att när det verkligen behövs så är ingen till hands.
Och det kallas vänner... jaså.

______________________

Den enda vänen jag har kvar är väl musiken,som människor som jag älskar,och som var så tålmodiga,skapade.
Tack för det!
[Särskilt TACK för Dave,för att han inte gav upp och för att tack vare honom sitter jag här och skriver det här!]

____________

Då säger jag hej då,för idag.
Sen ska jag adda litte länkar och sånt,tror jag.