Niaaw.

Tack för kommentarer! Vem du nu var ;)
Jag kan tänka mig, tror jag. Men men.

Hemma från skolan igen. Ingen BUP. Ingen bandträning. Damn it!

Men jag har Oomph! kvar, den rymmer inte härifrån.

Jag oroar mig bara för matteprovet T____T
Och fysikprovet!
Jag vet knappt vad det hela ÄR, och jag ska skriva prov nästa vecka. Haha..? Nej.

Aaah, jag var på nåt sätt hög igår när jag snackade med Chris.
Det var verkligen... trevligt.
Han verkade vara hög också, så det var ju rättvist. Haha. Undrar bara HUR fan blev vi så? o.O



C: you can change that ^^ you will overcome it!
A: hope so
C: you will ^^ I promise
A: you know that you make me feel good?
C: cake?
A: uhm, sure?
C: a cake with a hug?
A: yes
C: ^^ *hugs you then, with a cake afterwards*
A: *hugs back, and then eats cake with you* ^^
C: aw ^^
C: but what was it that you wanted to say? or was it a hug? XD
A: I have no idea anymore, so we say it was a hug
C: ok :P
C: it's too late to think





Vi visste inte ens vad vi snackar om!
Men det gör vi aldrig iofs. Det är varför man gillar honom.
Stackars han, som måste sova varje natt medveten om att hans internet planerar ett mord. Hans internet vill ju döda honom... min idé. Jag skrämde honom faktiskt.
Jag kommer fortfarande ihåg, att när jag hade en sån konstig dag (det var nog dagen efter jag tagit mina mediciner) satt jag och snackade med honom på msn, om att mitt favorit levandeljus dog. Mitt bästa nånsin, bla bla bla. Och jag låtsades gråta, och bli jätteledsen. Då frågade han om jag var hög. Jag var faktiskt det på nåt sätt.
Fan vad man kan bli hög av sömnmedicin. Haha! Man behöver ju inte åka till Amsterdam. Dam dam dam.


Nej, nu ska jag sluta med att snacka skit igen. Nu känns det som att jag är hög igen.
Igår kändes det också så... när jag snackade på spanska med katten. Hon sprang iväg, och jag efter henne... "donde esta, mi gato?" haha. Sen satt jag i köket när de andra åt, och log fruktansvärd brett när Jagoda bad mig att hämta dricka. Och jag sjöng min favorit låt om en hund som bodde i en trädgård - min favorit låt när jag var 5 år gammal! HAHAHAH! Det heter att vara hög.
Sen gick jag och snackade spanska halva dagen där. Och sjöng. Och blandade alla språk jag kan. Och hoppade och dansade. Och mitt kök är... ja, inte så stort måste jag säga. MEN. Jag lyckades överleva, och gå ut därifrån UTAN att slå i något med skallen! Det kallas tur!


Nu är jag klar. Måste stänga av musik, morsan ska kolla på tv. Dumma Telia som fixade problemet... T____T


Oh well.
Åh, just det, ja. Bytte bilden där uppe (jag har faktiskt glömt vad skiten heter... o.O) och ja.. funderar på att göra lite om här i bloggen. Doom doom doom.


Ciao!