Världens värsta dag.

Jag kan inte lösa alla världens problem.
Jag kan inte lösa alla världens problem.
Jag kan inte lösa alla världens problem.

Men alla andra verkar tycka att jag kan det.
Det är nog bara att fortsätta att kämpa, eh?

Och ja, mitt minne är irriterande. Jag glömde PIN-koden till tele2-kortet, från vilket jag kan RINGA Chris. Så försökte jag hitta papret med PUK-koden. Onödigt att säga - jag hittade det inte. Men däremot så hittade jag gamla brev som aldrig blev skickade, ett konfa-brev som jag har aldrig öppnat, mina gamla teckningar, gamla dikter, tabs, och massa annat. Jaa.. alltså, man hittar alltid det man inte letar efter. Så är det. Jag blev faktiskt förvånad över hur många saker jag har hittat i mitt eget rum, sen satt jag där och skrek "Nämen, HÄR var det!". Mamma skrattade.

Men jaa.. som sagt, jag kan inte lösa alla världens problem.