Jag vet inte hur jag mår längre. Allt tar livet av mig. Sakta, men effektivt. Och allt känns helt enkelt fel. Svårt att förklara.
Det värsta är nog det, att jag försöker komma över en viss person. Men jag kommer inte att lyckas. Inte nu. Det tog mig ett och halvt år att nästan komma över honom, och DÅ sa han något väldigt fel. Eller fel och fel. Det minskade chansen till att jag skulle komma över honom.
Typ, föreställ dig. Du älskar någon. Du är helt medveten att personen kommer aldrig att bli din, att han eller hon kommer aldrig att älska dig. Du samlar dig, du försöker tänka "jaha, ja, men nu är mina känslor inte så starka för honom slash henne". För att det är de inte längre. Ni två bestämmer er att träffas igen, för att det är tydligen väldigt roligt att vara med dig. Ni har det väldigt mysigt, som aldrig. Du har inte ens tänkt på att han/hon skulle göra så. För att han/hon inte älskar dig alltså. Som sagt, ni har det väldigt mysigt där. Kramar, kyssar. Allt sånt. Du ser hans/hennes ögon, och du vet att de döljer något. Ni ligger där en stund, personen tänker. Du väntar på att personen ska säga något, eller göra något. Du vänder huvudet mot personen, och ser att han/hon gråter. Och säger "Förlåt". Du torkar hans/hennes tårar. Så bestämmer sig personen för att prata. Tills slut säger han eller hon att de älskar dig. Och du är väldigt speciell för dem.
Perfect timeing, huh? Typiskt i mitt liv. Igår sa han att han önskar han kunde somna bredvid mig igen. För att det var tydligen den bästa delen - att få somna bredvid mig. Han sa att han glömmer det aldrig. Det glömmer jag inte heller. Som sagt, bästa dagar/nätter i mitt liv.
Och nu, fyra låtar som kommer ALLTID att vara "våra".
1. Only Time, Enya. Lång berättelse, förknippad med fösta dagar vi snackade med varandra.
2. Poison, Alice Cooper. All den jävla osäkerhet. Vad vi känner, vad vi KAN göra.
3. Enjoy the Silence, Depeche Mode. När jag nu var i Tyskland, låg han bredvid mig, och vi kramades. Han satte på just den låten (personligt DM favorit för båda två, MEN refrängen går "All I ever wanted, all I ever needed, is here in my arms". Då kollade han på mig och log. Och den blicken han gav mig... den kommer jag aldrig att glömma. Aldrig. Never ever.
4. Sleeping Sun, Nightwish. Tyskland återigen. "I wish for this night-time to last for a lifetime"
Såna saker, som han säger och allt sånt... får mig att undra. Han älskar mig, visst. Men hur mycket? Han verkar älska mig väldigt mycket, och jag måste erkänna att han var jävligt stark som höll det inom sig i fem månader. Jag är inte typ arg på honom att han sa det. Att han älskar mig. Det är ju en lättnad. Även om det inte gör saken bättre, det är bra att veta. "You are loved Alice"
Äsch. Idag ska jag till Lotta och Malin. Weeehoo. Kommer att bli roligt!
- I have a question... did you mean what you said then in Germany? That you love me. It sort of... bothers me.
- the worst is Alice... that I do mean it
- to be honest, I think I felt much better knowing that you don't love me...
- I didn't love you you know, but remember this one evening in Gimo? when I kissed you. I was wondering if I should. I knew that if I wouldn't kiss you, I'll regret it. And as stupid it may sound, and as simple a kiss as it was, it made me feel like I haven't felt in a long time.
- well, I'm sorry...
- if there's anyone who should be sorry, it's me
Och nu, eftersom jag lovade honom att göra hans arsle KÄND, here we go!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar